Min nya mammakropp

Another day, another knipövning

Meny Stäng

Månad: januari 2018

Första amningsfria dygnen!

Nu är jag inne på andra amningsfria dygnet och det är så himla skönt! Nedtrappningen tog längre tid denna gång; de senaste veckorna har jag haft två och senare ett amningpass per dag. Fördelen med att låta det ta längre tid, har varit betydligt färre mjölkstockningar. Eftersom barnet får i sig mer ordentlig mat blir nattsömnen bättre, något som betyder väldigt mycket för mitt välmående. Just nu känner jag mig gladare, starkare och jag orkar vara en mer närvarande mamma. Som jag berättat tidigare, har jag 2,5-åringen på utökad tid på förskolan. Nu orkar jag hämta barnet redan halv ett om dagarna -ett stort framsteg för mig! Jag har även orkat ha båda barnen tre dagar i rad när det äldre barnet varit sjukt.

Dessutom har jag fått egentid i skogen. Kroppen har stundtals känts tung, men att ha 30 minuter som mål istället för en viss distans eller tempo, har varit skönt! Och nu är våren på vägen -solen värmer 🙂

Ny måttstock

Äntligen back on track och tillbaka i löpspåret!

Eller nja. Jag var ute i terrängen med löparskorna i 35 minuter. Men det gick så vansinnigt långsamt och kändes tungt idag, så jag har satt upp en annan mätmetod än hastighet och distans tills dess att jag är lite starkare, snabbare och framförallt har vant benhinnor, knän, bäckenbotten, senor m.m. vid löpning på nytt. Det ÄR en stor omställning att komma tillbaka efter en graviditet och jag vill inte riskera någon skada eller felbelastning nu i början, därav långsam uppstart.

Mitt nya mål är att vara ute i cirka 30 minuter när jag springer (hur stor del av tiden som jag springer, liksom hastighet, är mindre relevant just nu). Men! Jag har ett distans- och tidsmål: När jag känner mig redo för lite hårdare (och längre) underlag vill jag testa femkilometersslingan i Skatås, Göteborg. Innan jag blev gravid med första barnet sprang jag den slingan på runt 28 minuter. Det vore både roligt och en boost försjälvförtroendet att klara av det (och sedan såklart öka hastigheten än mer).

Den vassaste kniven i lådan

För ett par månader sedan fick jag några riktigt fina knivar i födelsedagspresent av min käreste. Eftersom mitt mål är att bli bättre på att laga mat och för att jag (oftast) finner det avkopplande och roligt, var det en riktigt bra present. Nackdelen är att jag lider av lätt klumpighet, vilket innebär att jag skär mig rätt ofta (för de är vassa, de där knivarna!).

Igår skar jag mig rejält, så illa att jag fick hoppa över kvällens gummibandsövningar. Det är ju inte hela världen att behöva stå över träningen en dag, men själva skadan kändes väldigt onödig och förarglig -av förklarliga skäl. Idag blev övningarna i alla fall gjorda! Hepp.

2018 ger mig gråa hår!

För ett tag sedan besökte jag frisören, vilket jag brukar göra sisådär var fjärde månad. Håret brukar vara ordentligt risigt, frissigt, slitet – kort sagt ovackert. Framförallt i topparna. Denna gång var det emellertid annorlunda.

Trots att jag tappat mycket hår efter graviditeten (här snackar vi major hairloss, efter förra graviditeten fick jag klippa av nästan allt), såg det riktigt fint ut. Håret var glansigt, mjukt och inte alls trasigt! Både jag och min frisör vart alldeles häpna.

Hon klippte upp det i nacken så att det blev lite mer frisyr av det, men det var inte förrän jag kom hem som jag märkte dem: flera gråa hårstrån i benan, vissa helt vita från rot till topp! Och ju mer jag tittade, desto fler såg jag.

Jag har aldrig ens funderat på åldrande och gråa hår, och nu undrar jag om det beror på hormoner, graviditeter, amning, sömnbrist osv. eller om det är ålder. Färgen som sådan stör mig inte det minsta. Jag blev bara så paff!

 

Progression med knipövningar

Det här är spännande! Idag fick jag nya knipövningar av min sjukgymnast. Jag tycker att hon är väldigt bra på att tänka progression utifrån mina behov och mål, och hon är alltid förberedd inför våra träffar.

Instruktionerna är att göra dessa övningar tre gånger i veckan, så jag byter helt enkelt ut mina vanliga knipövningar mot dessa. Målet är att öka muskeltillväxten i knipmusklerna för att (förhoppningsvis) även kunna hålla tätt när jag hostar och nyser vid förkylning (om jag är förberedd på en nysning eller hosta, så brukar jag kunna hålla tätt, men när jag är förkyld blir påfrestningen större och då brukar jag läcka).

Eftersom jag även har varit stel i nacken, fick jag en övning för försiktig nackstretch (att dra in hakan och hålla huvudet rakt). Dessutom fick jag tipset att sätta ett litet gummiband under knäna när jag gör min benövning (ligga på sidan, aktivera knip och bäckenbotten och lyfta knäet) för att öka motståndet.

Nu kör vi!

Vilar mig i form

Imorgon är det dags att träffa sjukgymnasten igen, så jag funderar på vad jag vill ha hjälp med härnäst. Kanske med stelheten/spänningarna i axlar, rygg och käke? Kanske råd för hur jag ökar motståndet i min benövning? En ny gummisnodd ska jag i alla fall be om.

Jag hade tänkt göra mina kvällsövningar med fria vikter nu ikväll, men efter att ha gått på stan, lagat middag och kollat lite TV med käresten medan barnen (för en gång skull) somnade samtidigt, vart jag alldeles för trött. Det blir bara knipövningar idag. Imorgon: fria vikter eller kortare springtur. (Det är så himla skönt att ha en starkare bäckenbotten och kunna springa utan större hinder igen!)

Dagen efter

Nyårsafton bjöd på stora, vattentunga snöflingor som susade sidledes och piskade i ansiktet. Fyra centimeter snömodd täckte marken och skvätte vid varje isättning. Om det var blött? Jo. Framförallt med barfotaskor (trots att de är vinterskor och att jag hade ullstrumpor). Jag älskar mina barfotaskor, men det vore skönt med skor som inte tar in så himla mycket vatten. Jag vet att det finns barfotaskor utan ”tår”, men är rädd för att tappa sättet som tårna tillåts bre ut sig på vid isättning. Tips på schyssta skor mottages tacksamt!

Jag var verkligen tvungen att ge mig ut igår. Dels för att öka blodcirkulationen i mina stela axlar och nacke (som värkte!). Dels för att jag behövde egentid och frisk luft. Redan efter 500 meter kände jag hur axlarna började sjunka ner och slappna av. Stelheten försvann inte helt, men ett nyårsbad i mina föräldrars utomhusbubbelpool senare på kvällen, gjorde susen. Med utsikt över stan och en nästan full måne ovanför huvudet, satt jag och stretchade ut spända muskler och slappnade av. Så skönt! Efteråt kändes kroppen alldeles lealös.

På grund av väder och mörker blev gårdagens tur på asfalterad väg och på en platt, bred slinga med elljusspår runt en liten sjö. Idag har jag haft ont i mina ljumskar, en liknande smärta som jag hade när jag var gravid (jag gissar att den beror på gårdagens hårda underlag), så jag har tagit lite kortare steg för att minska belastningen.

© 2018 Min nya mammakropp. Alla rättigheter reserverade.

Tema av Anders Norén.